User login

Viable yellow

Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 2 2006.

Nya rön om Viable yellow

Det finns en ny spännande genetisk variant av möss, genen kallas Viable Yellow, vilket betyder livskraftig gul. Varianten har förekommit inom mushobbyn i många år, men inte i Sverige. I Australien och USA kallas dessa möss Tiger, och de har även en omvänd variant som kallas Reverse Tiger och dessutom en tjusig nedblekt variant av Tiger för Snowtiger. Dessa tre grundvarianter finns alla i olika färger som Dove, Silver, Blue och Chocolate. Genen Viable Yellow är nära släkt med vår vanliga Dominant Yellow, skillnaden är att alla möss med 2 st anlag för Dominant Yellow dör i mammans livmoder, medan alla möss med 2 st anlag för Viable Yellow överlever. Nyare forskning, ja den är från 1997 men jag fick nyligen nys om den, har intressanta fakta att berätta.

Vad är då Tiger?

Jo det är en färgvariant som jag inte ens vet om den finns i SVEMUS ännu, men verkligen hoppas att den kommer snart, då den är mycket populär i andra länder. Genen Dominant Yellow har vi haft i många år, det är den gen som ger färger som red, fawn, yellow, sable, marten sable osv. Genen Viable Yellow ger Tiger - brindlade möss i olika färgkombinationer - likt varianten Brindle som vi haft en del av i SVEMUS genom åren. Hos Brindle dör de flesta hanar, och det är endast honor som ställs ut. Hos Tiger lever all avkomma och alla får dessutom vackra färger. Färgen kallas Tiger i vissa länder och finns i många olika färgkombinationer. En Tiger med två Extreme Dilution-gener lär vara den som kallas Snowtiger. Vilka gener som ger Reverse Tiger (förutom själva Tiger genen/Viable Yellow) vet jag ej ännu. Man ser lätt skillnad på Brindle och Tiger, då teckningen hos Brindle inte går över ryggens mittlinje, vilket teckningen hos en Tiger kan göra.

Hur man avlar friska o sunda Tiger-möss

Bland de nya rönen hittar man en mängd olika fakta, men det mest intressanta för en musuppfödare torde vara att det är skillnad i hälsa mellan möss som har två Viable Yellow-gener och möss som bara har en Viable Yellow-gen och en gen för enfärgat (AVYa). De möss som har två gener för Viable Yellow (AVYAVY) har lättare att utveckla

  • fetma
  • diabetes typ II
  • följdsjukdomar till diabetes typ II
  • storväxthet
  • samt har ökad risk för tumörer av olika slag, både godartade tumörer och cancertumörer

De möss som istället har en gen för Viable Yellow och en för enfärgat (AVYa) slipper dessa ökade sjukdomsrisker. Och detta är bara de sjukdomar som forskarna tittat på i sina studier, vilket innebär att det kan finnas fler sjukdomar som passar in i detta mönster. Man har bara forskat på vad som händer när man byter ena AVY-genen mot en a-gen, inte vad som händer om man byter den mot någon annan gen i A-serien, exempelvis tangenen eller agoutigenen.

Färgomslag genom kosten

Här har forskarna roat sig kungligt och matat avelsmöss med höga doser av vissa vanliga vitaminer, och de möss man har testat på är renavlade Tiger (AVYAVY) som parats med renavlade svarta möss (aa). De vitaminer man har gett är B-vitaminer, exempelvis folsyra (ett B-vitamin) och några till olika B-vitaminer. Man gav alla vitaminerna samtidigt, och testade olika doser. Om man gav mössen tillräckligt höga doser så blev omkring 5 % av ungarna agoutifärgade. Normalt får man 50 % Tiger och 50 % svarta möss när man parar renavlade Tiger med renavlade svarta möss. Tillskottet med B-vitaminer i kosten ger alltså en färg i kullarna som dessa möss normalt helt enkelt inte kan få!!! Extra spännande var det när man gav ännu högre doser med samma vitaminer som ovan och fick ut ca 10 % agoutifärgade möss med smala gula tvärband strax ovanför svansfästet. Dessa gula tvärband har aldrig skådats på möss innan, en av forskarna hade forskat på möss i 30 år och aldrig sett något liknande. Just dessa agouti med gula tvärband kanske inte är det mest upphetsande med varianten Tiger för uppfödare av sällskapsmöss, men genen som ger upphov till färgen Tiger är i stort, då den ger upphov till nya spännande varianter som såvitt jag vet hittills inte funnits i Sverige. Hoppas bara någon trevlig person importerar denna gen till Sverige!

Eva Johansson

Källa: The FASEB Journal. 1998;12:949-957.)

PS. Jag har i efterhand fått påpekat att det skrivits om dessa varianter i tidningarna Illustrerad vetenskap och Forskning & Framsteg, men dessa har jag inte läst. DS.