User login

Mera genetik: Alleler

Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 2 1995 & HM nr 1 2009.

Ja, det finns mera att hämta här och jag ger mig inte så lätt. I denna artikel tänkte jag försöka förklara vad begreppet alleler innebär.

Om vi studerar a-lokus, dvs den plats på kromosomen där generna i a-serien har sin plats, och tittar efter vad vi kan hitta för gener där så kan vi finna vi några olika gener: exempelvis a = non-agouti, A = agouti, Ay = dominant gul, at = tan, Avy = livskraftig gul, osv. Alla dessa är alleler till varandra, vilket innebär att de är olika gener som kan sitta på samma plats. En mus har alltid två av varje lokus, ett från mamman och ett från pappan. På sina båda a-lokus kan musen alltså ha A och A, en annan mus kan ha A och a, en tredje kan ha a och a, osv.

Dvs a och b är ej alleler, men A och Ay, a och at, osv är alleler. Gener som är alleler betecknas vanligen med samma begynnelsebokstav, de alleler vi har tittat på här börjar alla på a eftersom de sitter på a-lokus. Men a och a är ju inte alleler, för det är ju samma gen.

Alltså: möss har gener som har många alleler, men en mus kan inte ha fler alleler än två, för att en mus har endast två platser för alleler på samma lokus, en från mamma och en från pappa.

Hur uppstår då alla dessa alleler? Den ursprungliga genen på a-lokus är A. När denna muterar, exempelvis till a, bildas ett allelpar (A och a). Om genen muterar igen, tex till Ay, så har vi tre alleler (A, a och Ay). Osv. En mus kan dock ej ha fler än två alleler samtidigt!

Eva Johansson.

Femte delen i en serie om 5 delar:

  1. Grundläggande genetik. Publicerad HM 5-6 1990.
  2. Fri klyvning. Publicerad HM 4 1994.
  3. Koppling och överkorsning. Publicerad HM 4 1994.
  4. Mera genetik: genotyp o fenotyp. Publicerad HM 2 1995.
  5. Mera genetik: alleler. Publicerad HM 2 1995.