User login

När och hur uppstod våra vanligaste mutationer?

Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 1 1995.

Många färgvarianter och teckningsvarianter på möss är rätt gamla. Äldst är troligen c – albinogenen, den förekom inom mushobbyn redan på de gamla grekernas och romarnas tid, möjligen ännu tidigare.

De årtal jag anger i denna artikel är de tidigaste jag hittat i vetenskaplig litteratur. De mutationer som härstammar ur mushobbyn torde vara några är äldre än de årtal som här anges, ty de hade funnits ett tag inom mushobbyn innan forskarna fick tag på dem.

  • Ay – 1905 – Från mushobbyn. Dominant gul.
  • Avy – 1962 Från en labstam vid namn C3H/Hej (agoutifärgad), spontan mutation, genen är till skillnad från Ay ej letal (= dödlig) i dubbel uppsättning. Djuren blir ibland mer sotade än djur med Ay. Livsduglig dominant gul. Ännu ej i Sverige.
  • AW – 1916 – Härkomst okänd. Vitmagad agouti. Ej säkert att denna finns hos tammöss.
  • at – 1928 – Engelsk mushobby. Tan.
  • a - ? – Mushobbyn. Svart.
  • ae – 1956 – Bestrålade möss. Extremt svart.
  • e – 1968 – Spontan mutation hos labmusstammen C57Bl/6. Ännu ej i Sverige. Recessiv gul.
  • cch – 1922 – Mushobbyn. Chinchilla.
  • ch – 1961 – Korsningsparning mellan djur ur två olika labmusstammar; AKR/J x DBA/2J. Himalaya.
  • ce – 1921 – Vildfångad. Extreme dilution.
  • p – 1908 – Mushobbyn. Pinkeyed.
  • si – 1927 – Mushobbyn. Silver.
  • Mobr – 1953 – Spontan mutation hos C57Bl. Brindle.
  • s – 1933 – Flera olika kända ursprung för samma mutation, bla vildfångad i Turkiet. Piebald.
  • bt – 1945 – Två olika ursprung, spontan mutation i labmusstammarna DBA och CBA/J. Banded.
  • W – 1908 – Dominant vit.
  • Rw – 1966 – Neutronbestrålade korsade labmöss. Rumpwhite.

Källor:
The Coat Colours of Mice – Willys K. Silvers.

Eva Johansson.