User login

Fri klyvning

Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 4 1994 & HM nr 1 2009.

Liten repetition av genetiken: Musen har 20 kromosompar i sina kroppsceller och 20 enkla kromosomer i könscellerna, dvs en kromosom ur varje par. När en ny mus skapas på smälter cellkärnorna i en könscell från honan – ägget – och en könscell från hanen – spermien – ihop. Då bildas en ny cell med 20 kromosompar eftersom de enkla kromosomerna från föräldrarna parar ihop sig, detta är ursprungscellen som den nya individen utvecklas ifrån.

Fri klyvning är motsatsen till koppling, som jag tänkte at upp i en senare artikel. Fri klyvning upptäcktes redan på 1850-talet av Mendel.

Vi tar en svart hona, som har aa, och en argente hane, som har pp, och parar dessa med varandra. Om man inte har a så har man vanligen A, och om man inte har p så har man vanligen P, så att vår hona har aaPP och vår hane har AApp. Nu skall vi göra en tabell:

Tabell 1:
Honan har aaPP
Hennes könsceller kan endast vara aP
Hanen är AApp
Hans könsceller kan endast vara Ap

Tabell 1 använder vi för att göra korsningsschema 1 (se bilden).

Vi har redan hört att könscellerna från föräldrarna smälter samman, så aP och Ap smälter samman, vilket ger ett nytt djur (ungen) med AaPp. AaPp är en agouti. Detta innebär att alla ungar som dessa föräldrar får tillsammans är agouti.

Nu gör vi ett tankeexperiment att vi parar två av dessa ungar med varandra. Vi gör en ny tabell. Nu inser vi att det kan bli lite olika kombinationer av gener i könscellerna, så vi skriver noga in alla tänkbara kombinationer i tabellen nedan:

Tabell 2:
Honan har AaPp
Hennes könsceller kan vara AP, Ap, aP, ap
Hanen har AaPp
Hanens könsceller kan vara AP, Ap, aP, ap

Tabell 2 använder vi för att göra korsningsschema 2 (se bilden).

AAPP, AAPp, AaPp, AaPP är alla agouti. AApp och Aapp är argente, aaPP och aaPp är svart, slutligen är aapp dove. Vi får om vi räknar rutorna 9 agouti, 3 svarta, 3 argente och 1 dove. Detta motsvarar chansen att få just den färgen i denna parning. 9:3:3:1. Detta förhållande är typiskt för fri klyvning och framträder när de båda inblandade genparen är recessiva (a är recessiv och p är recessiv). Ännu en förutsättning för fri klyvning är att generna ligger på olika kromosompar, annars har vi koppling (a ligger på kromosompar nr 2 och p på kromosompar nr 7).

Huvudsaklig källa: Naturligt urval och ärftlighet – P. M. Sheppard.

Skrivet av Eva Johansson.

Andra delen i en serie om 5 delar:

  1. Grundläggande genetik. Publicerad HM 5-6 1990.
  2. Fri klyvning. Publicerad HM 4 1994.
  3. Koppling och överkorsning. Publicerad HM 4 1994.
  4. Mera genetik: genotyp o fenotyp. Publicerad HM 2 1995.
  5. Mera genetik: alleler. Publicerad HM 2 1995.