User login

Mussystematik

För att få en glimt av hur musens systematik fungerar så är det ett instruktivt drag att titta på mussystematikens historia. Glöm nu inte bort att släktet är den närmaste indelningen ovanför artbegreppet!

Domän - Rike - Stam/Division - Understam/Underdivision - Överklass - Klass - Underklass - Överordning - Ordning - Underordning - Överfamilj - Familj - Underfamilj - Tribus - Släkte - Art - Underart.

Mus

År 1758 stoppade Carl von Linné alla dåvarande möss och råttor i samma släkte, och kallade detta Mus. Det är alltså samma släkte som återfinns än idag och som vår vanliga tammus tillhör. I Linnés mening skulle alla möss och råttor tillhöra släktet Mus. Då hette alltså alla arter av råtta och mus och liknande arter Mus i släktnamn, dvs den första delen av deras latinska namn.

Epimys

Så småningom började andra forskare flytta ut olika arter och stoppa in dem i egna släkten, då de ansåg att det var alltför stor variation inom släktet Mus för att dessa arter skulle kunna tillhöra samma släkte allihop. År 1881 skapade Trouessart släktet Epimys och flyttade över 140 arter dit, då fanns endast 27 arter kvar i släktet Mus. Därvid bytte alltså 140 arter namn, från att ha hetat Mus någonting hette de nu Epimys någonting (exempel: brunråttan bytte nabnmn från Mus norvegicus till Epimys norvegicus). Man hade inte hittat mer än en bråkdel av alla arter som idag kan kallas möss eller råttor på den tiden. De arter som Trouessart flyttade till släktet Epimys kallade han råttor, och de arter han lämnade kvar i släktet Mus kallade han möss. Vad han gjorde var bara att dela upp alla djuren i två grupper beroende på att han såg att de lätt kunde indelas i två grupper.

Rattus

Det var bara det att han gjorde ett litet misstag: han missade att en annan forskare (Fisher) redan år 1803 hade gjort samma sak, men kallat sitt nya släkte Rattus. Och då gäller den taxonomiska regeln att det gamla namnet har företräde, varför namnet Epimys försvann och alla de 140 arterna av råttor nu hette Rattus i släktnamn istället. (Exempel: nu hette brunråttan Rattus norvegicus, och hade innan hetat först Mus norvegicus och sedan Epimys norvegicus.)

Ut ur Rattus

Forskaren Thomas tyckte att de olika arterna i släktet Rattus var så olika att han ville uppdela släktet vidare. 1915 skapade han bla släktena Aethomys och Mastomys, och flyttade över lämpliga kandidater dit. De arter som flyttades bytte alltså släktnamn. Sedan skapade han på liknande sätt släktet Thallomys 1920, och släktet Myomyscus 1942.

In i Rattus igen

En annan forskare (Ellerman) som studerade gnagarnas tänder tyckte nu att tänderna hos djuren i dessa nya släkten inte skilde sig från från tänderna hos de övriga djuren i släktet Rattus och flyttade tillbaks hela högen in i Rattus igen. Men detta accepterades inte av andra forskare, då många av de släkten som skapades av Thomas ovan innehöll arter som var lätta att se skillnad på, så vissa av de nya släktena som Thomas hade skapat behölls. Många forskare anser att Ellerman hade rätt i sina åsikter, men det var lättare att ha arterna uppdelade i olika släkten efter utseende.

Genom att läsa denna artikel kan man få en god inblick i hur det kan gå till när arter byter namn!

Eva Johansson