User login

Stressande påverkan

Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 4 1994.

Stressande påverkan Stressande påverkan kan i princip uppkomma på tre olika sätt: 1 genom djurens reaktioner på miljön (= buren), 2 genom det sätt på vilket djuren grupperas (= burkompisar) och 3 genom djurens kontakt med människor (och kanske även andra djur). Stressande situationer kan också uppstå genom ett samspel mellan flera av dessa faktorer.

Djurens miljö: Dåligt med plats vid matskålen. Kanske djuren behöver varsin matskål? Själv brukar jag aldrig använda matskålar till mina möss – i stället sprider jag ut maten över hela buren så att alla kommer åt att äta utan konkurrens!

Någonting som saknas, som djuret är programmerat att reagera på. Tex bobyggnadsmaterial för djur som bygger bo. Även mushanar ”boar”!

Om man inte kommer på exakt vad som är ”fel” så brukar man prata om understimulering = dvs djuren har tråkigt!

Djuren är programmerade att söka efter föda – annars skulle de svälta ihjäl! Men i fångenskap får de maten serverad och får inget utlopp för sitt födosökarbeteende. Ett förslag kan vara att gömma mat på olika ställen i buren i stället för att använda matskål. Detta praktiseras på många djurparker med mycket gott resultat.

Burkompisar: De vilda mössen lever olika beroende på hur många möss det bor i området. Är det få håller de gamla hanarna varsitt revir, är de många lever djuren i grupper med rangordningar och håller grupprevir. Rangordningen kan fungera så att en hane dominerar över alla andra hanar, som sinsemellan ej har någon rangordning, eller att en hane dominerar över alla andra hanar, men under sig har han en liten grupp hanar som i sin tur dominerar över resten av hanarna.

Honor har ingen rangordning utan det kan få rum flera honor med bon på en hanes revir.

När man grupperar om djuren i fångenskap så kan det utbryta slagsmål, även mellan honor, pga att djuren inte känner varandra, och i bur lever djuren mycket närmare inpå varandra än i naturen. Om djuren bor trångt så uppstår lättare slagsmål just pga utrymmesskäl.

Åldersfördelning och könsfördelning inom gruppen påverkar beteendet starkt hos individerna i gruppen.

Mänsklig kontakt: Hantering av djuren och transport kan lätt orsaka stress.

Eva Johansson.

Källor: Jämförande etologi – Fabricius.
Djurens beteende – Red. Av dr phil. Hans Lind.

    Del 4 av 7 artiklar om beteende.
  1. Onormalt beteende. Publicerad HM 5-6 1993.
  2. Stereotypt beteende hos möss. Publicerad HM 1 1994.
  3. Vanliga stereotypa beteenden hos möss. Publicerad HM 2 1994.
  4. Stressande påverkan. Publicerad HM 4 1994.
  5. Mus-dressyr. Publicerad HM 5/6 1994.
  6. Aktivering för möss. Publicerad HM 1 1995.
  7. Mushjul. Publicerad HM 2 1995.